11.11.11-dagen är snart över och det mesta är ungefär som det var innan (även om Ash hävdar att det finns en viss skillnad), kanske klarade vi oss så bra för att vi tog oss till mirakelplatsen Burqin. En skön promenad var det i vilket fall som helst, även om den minsta av oss inte var på sitt allra bästa humör (hon var faktiskt inte på nåt särskilt bra humör alls, hon tyckte nog att det var för varmt och för långt att gå utan fikapaus). Väl framme i Burqin ringde vi numret som stod inristat på kyrkporten och ett par minuter senare kom en vänlig man som visade oss kyrkan. Hur den ser ut kan ni se på bilderna här nedanför, eller så kan ni komma och hälsa på oss så lovar vi en guidad tur.
Det var förresten roligt att få höra av den vänlige mannen att det kommer fler och fler besökare till kyrkan nuförtiden, det känns hoppfullt.
Imorgon är det lördag och det innebär jobbdag här men de kvinnliga medlemmarna av familjen J planerar en tur på stan för att spana på alla spännande människor som brukar strömma in till Jenin på lördagarna. De är framför allt palestinier med israeliskt medborgarskap, som numera ganska lätt kan ta sig genom Jalameterminalen norr om Jenin, för att shoppa billigare palestinska varor. (Jeninborna kan däremot inte ta sig ut genom Jalame). De palestinsk-israeliska kvinnorna har som regel en betydligt mindre konservativ klädkod än kvinnorna här och därför kan man på lördagseftermiddagarna se kvinnor i mer eller mindre åtsmitande, ofta väldigt tjusiga kläder, var man än vänder sig. De får Jenin att kännas... fashionabelt, på nåt vis. Fånigt men sant.
Ash, Jonatan och Jasmine ser sig om i kyrkan
Det var här miraklet hände, sägs det
Kyrkan har även en fin trädgård
Tack för en välskriven och underhållande blogg!
SvaraRaderaTack själv Roberto, hoppas allt är bra med dig och de dina!
SvaraRadera