Utmaning!

Vi har fått en bloggutmaning från Pernilla och den kan vi förstås inte motstå. Det cirkulerar en utmaning inom bloggvärlden, som går ut på att man får elva frågor att svara på och sedan ska man skicka elva andra frågor vidare till elva personer. 

Här är våra frågor, som Johanna svarar på:

1. Brukar du berätta vilket parti du röstar på?

Alltså det är inte så att jag brukar inleda nya bekantskaper med att frivilligt erbjuda den informationen men det är heller inget jag har problem med att berätta. Så svaret på frågan är ja.

2. Presterar du bättre eller sämre inför publik?


Min spontana tanke är absolut sämre, jag är blyg och kan känna mig väldigt obekväm i stora grupper, men sen kom jag på hur mycket jag (nuförtiden, tack vare boken jag skrev för några år sedan och alla seminarier den ledde till) tycker om att prata om sånt jag brinner för. 

Vi kanske inte ser så inspirerade ut just här men jag vill minnas
att det var roligt att prata om BDS på förra årets Sjöviksseminarium...

3. Vilket årtionde under 1900-talet tycker du var snyggast?


Det känns klyschigt men ja, som så många andra: 50-talet. Inredningen framför allt. Och folk såg så... välvårdade ut på något sätt. Eller var det bara de som hamnade på bild? Hur som helst, det fanns ju mindre trevliga sidor av 50-talet också.

En typisk hemmafru enligt 50-talsmodell.

Jag är också väldigt fascinerad av 20- och 30-talet. Hattarna, skorna, klänningarna, de rena linjerna... Mycket för att jag har sett bilder på min vackra mormor från den tiden.

Det är egentligen lättare att svara på vilket årtionde som var i särklass fulast: 80-talet; axelvaddarnas, pastellfärgernas och de stora hårsvallens era. 90-talet, särskilt första hälften, var nästan lika illa. Säger en som slaviskt följde modet under båda dessa decennier och därför skäms varje gång hon ser foton från sin sena barndom och ungdom.

4. Vilken bok har du läst om flest gånger?

Även här råder hård konkurrens men jag gissar att det är den här.

Som jag har läst den här boken, om Willie som blir evakuerad från London under kriget
och hos enstöringen Mister Tom för första gången i sitt liv möter kärlek och omsorg.

Tråkigt nog har jag inte haft tid att läsa ens en bråkdel av alla böcker jag vill läsa under senare år, ännu mindre läsa dem flera gånger, vilket betyder att min topplista över omlästa böcker nästan uteslutande består av böcker jag läste när jag var barn: Anne Franks dagbok, alla Astrid Lindgren-böcker, Fem-böckerna (mmm nu blir jag hungrig), Jag är David av Anne Holm och Hemlängtan, även den av Michelle Magorian. Fast alla de böckerna tål förstås att läsas, och läsas om, av människor i alla åldrar.

5. Vilken låt skäms du mest över att ha gillat? 

Åh, det finns så många... Jag brukade sitta klistrad framför radion på lördagarna och spela in halva Trackslistan på kassettband så urvalet av pinsamma låtar är nästintill obegränsat. Men för att nämna några svenska favoriter:
- Tommy tycker om mig och Det regnar här i Stockholm idag, med the one and only Carola Häggkvist, vars första (enda?) skiva på engelska jag tyckte var hur häftig som helst. The Runaway eller något sånt hette den och var producerad i USA av bröderna Gibbs. Bara en sån sak.
- Typ allt av Style och deras föregångare Freestyle. Fantasi, Vill ha dej, Dover-Calais, Följ Mig....
- Tidiga Roxette (It must have been love, en klassiker).
- Jag var också väldigt förtjust i Pernilla Wahlgrens Piccadilly Circus (från Schlagerfestivalen, som den hette på den tiden) och framför allt ville jag se ut som henne, med spretlugg och allt. Vi brukade ha tävlingar bland klassens tjejer om vem som var mest lik Pernilla Wahlgren. Jag vann ibland, vill jag minnas. (Eller vill jag?)

Det här, ungdomar, är kassettband. 

Det här, ungdomar, är Pernilla Wahlgren anno 1985.
Eller är det Johanna Wallin anno 1985?


6. Vilken är den bästa TV-serien genom tiderna?


Genom tiderna vet jag inte, jag har inte sett tillräckligt många för att ge ett rättvist svar men i min värld är Vänner en av dem. Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många gånger jag har sett om nästan alla avsnitt och är övertygad om att jag kommer att ha behållning av dem under lång, lång tid framöver. Vissa scener blir liksom bara roligare med tiden.

Just nu heter världens bästa tv-serie, i min och Jonatans gemensamma värld, Lost. Vi är som besatta och måste tvinga oss till pauser mellan säsongerna för att ha något som helst socialt liv. Under dessa pauser tänker jag på och drömmer om karaktärerna, undrar hur de har det där på ön och hur det ska gå för dem, hittar på nya äventyr åt dem och funderar över alternativa slut. Besatt, som sagt.

7. Är du en morgon- eller kvällsmänniska?


Innan Jasmine kom var jag en morgonmänniska. Nu är jag en morgon- och kvällstrött människa.

8. Vad är viktigast, ekologiskt eller rättvisemärkt?

Gärna både och men rättvisemärkt kommer först i min prioriteringsordning.

9. Hur lyder ditt senaste SMS?


"Nu sover hon :) Rekord, en minut max. Puss o kram". Alla som har eller har haft småbarn förstår att detta var värt att sms:a om.

10. Hur ofta skriver du listor?

Inte så ofta som jag borde.

11. Vad använder du för parfym?

Ingen, då skulle jag inte känna hur gott min unge luktar.


Sen skulle jag skicka vidare elva frågor också. 

1. Vilken person har varit/är din största inspirationskälla?
2. Som barn, vad ville du bli när du blev stor?
3. Nämn ett resmål som du drömmer om att besöka.
4. Vad gör du helst av allt, när du inte jobbar/pluggar?
5. Vad är det värsta respektive bästa du vet?
6. Vilken högtid gillar du bäst?
7. Hur vill du att ditt liv ska se ut om tio år?
8. Vilken samhälls-/politisk samtidsfråga, nationell eller internationell, tycker du är absolut viktigast?
9. Välj tre matvaror som du inte skulle klara dig utan.
10. Korsord, wordfeud, patience eller sudoku?
11. Nämn något du inte gör/kan som du önskar att du gjorde/kunde.

Eftersom vi är såna utbölingar i bloggarnas universum känner vi inte ens elva personer som bloggar, inte i Sverige i alla fall (och de flesta bloggare vi känner har politiska bloggar där en sån här frågelista nog inte skulle få vara med). Så den här utmaningen går till er alla - med eller utan blogg - om andan faller på, svara via mail eller på annat valfritt sätt. 

Dagis

Här händer det saker. Jasmine tillbringar sedan en dryg vecka några timmar om dagen hos en dagmamma, fast vi kallar det dagis eftersom denna dagmamma också är mamma till tio (!) egna barn i åldrarna 3-25. Hon är 42 år. De av er som har genomgått en förlossning... ja, ni vet. Hur som helst, det är roligt för Jasmine att vara med alla dessa barn och ungdomar (givetvis springer även grannbarnen in och ut ur deras hem) som tar hand om henne som en lillasyster, och vi tycker redan att hon har blivit lite större.

Idag kom Jasmine hem med sitt livs första målade naglar.

Jasmine på väg till dagis, med matsäck i högsta hugg.  Riktigt såhär
glad är hon inte när mamma J lämnar henne men det går snabbt över.

Och är nog värre för mor än dotter.

Nästa avsnitt

... i serien roliga förpackningar i Jenins affärer.

I sanning ett specialmjöl. Baka ormar, någon?

Tiden går

Men arbetet består. Tidsbrist hindrar oss från att uppdatera bloggen så ofta som vi skulle vilja, tråkigt men sant. 

Ett av projekten som tar upp mycket av vår tid just nu är the Freedom Bus, här är en alldeles färsk video om det för den som är intresserad av ett smakprov. Truppen är just nu i Egypten där de arrangerar föreställningar om den arabiska våren, bland annat på Tahrirtorget. Läs mer om det här.

Här är en artikel om en av förra veckans Freedom Bus föreställningar, i byn Al Walajah.

Glad påsk!

Den här helgen händer det mycket. Igår firade vi pesach, judisk påsk, med Jonatans släkt i Israel. Ett dignande matbord stod i centrum, åtminstone för oss eftersom vi fick snegla på det ända fram till klockan nio (typ läggdags för oss småbarnsföräldrar) innan det var dags att hugga in. Först då var Jonatans kusins man tillbaka från synagogan och firandet kunde börja. Det bjöds på allehanda godsaker men dumt nog glömde vi kameran hemma så vi kan inte fresta er med några bilder. 

Imorse kom vi tillbaka till Jenin och teatern där Omar Barghouti, en av BDS-rörelsens frontmän, höll en workshop om bojkott, desinvestering och sanktioner för teaterns anställda och studenter. Vi tog också emot en hel massa gäster från världens alla hörn. Dessutom kom Tobasi, en kär vän som några av er som besökt Frihetsteatern känner, han flyttade till Norge för flera år sedan och har stora framgångar där som skådespelare. Nu är han hemma på besök för första gången sedan han lämnade Jenin och det var härligt att träffa honom. Vi kan meddela att han var sig lik, även på norska. 

Av någon anledning är det alltid antingen eller på lördagar; hur lugnt som helst eller fullt hus och galet tempo. 

Vår dotter håller också högt tempo; på två dagar har hon lärt sig lika många nya ord! Efter att hennes mor i månader pekat på allt med gröna blad och sagt blomma, kom det plötsligt igår ett "omma" och så idag pekade hon som vanligt på en lampa - och sa "amba". Vårt lilla underbarn!

Våren tog slut

Idag blev det sommar. Och ja, vi klagar redan över att det är för varmt.

Det är visst snöstorm i Sverige?

En dag för Juliano

Idag den 4 april, är det ett år sedan Juliano Mer Khamis, en av grundarna till Frihetsteatern och dess ledare, mördades. Ett helt år har passerat men den eller de som är ansvariga för mordet går fortfarande fria. 

Fyra säkerhetstjänster, israeliska och palestinska, utreder officiellt mordet på Juliano. Vi tycker inte att de fullgör sina skyldigheter och vi arrangerar därför en demonstration utanför den palestinska myndighetens högkvarter i Ramallah idag för att kräva rättvisa för Juliano.

Fotograf: Sarah Tuck

Månadens utmaning

Under april genomför vi en månadslång kampanj för the Freedom Bus, genom insamlingstjänsten GlobalGiving som har valt ut the Freedom Bus som ett av de projekt som får delta i deras Open Challenge. På en månad behöver vi samla in 4000 USD från 50 olika givare till the Freedom Bus. 

Vill du stödja the Freedom Bus, kan du göra något av följande:

- Ge ett bidrag till The Freedom Bus via http://globalgiving.org/projects/freedombus
- Maila vänner, familjemedlemmar och kollegor och be dem att donera
- Skicka en länk till http://globalgiving.org/projects/freedombus på din Facebook-sida, blogg, twitter (#freedombuspal) eller hemsida
- Gå samman med kollegor, familjemedlemmar eller vänner och ordna ett insamlingsevenemang, online eller offline, för the Freedom Bus.

Varje bidrag räknas, oavsett hur stort eller litet det må vara, och hjälp med att sprida information är minst lika viktigt.

Tack på förhand!

Läs mer om the Freedom Bus här